Max Käcks hantverk och grund är den klassiska musiken, inte minst med cellon i famn, men mötet med den nutida konstmusiken skedde i stor utsträckning genom det elektroakustiska mediet, och den legendariske Rune Lindblad. Med åren, och med ett fördjupat intresse för såväl musikaliska som existentiella frågor, kom Käcks konstnärskap att alltmer röra sig mot ett akustiska utforskande. I grund och botten ställer Max Käck frågor om musikens rötter och ursprung i människans existentiella sökande. Genom skira, poetiska och ofta långsamma, klangliga och melodiska skiftningar söks ett musikens svar på den hemlighet som tycks förbinda själen, människan och livet. Musiken är sökande, både i klang och mening. För Kalvfestivalsbesökaren är kanske Käcks stämma och silhuett mer bekant än det klingande. Det är till stor del genom Käcks oförtröttliga arbete, stora lyhördhet, finstämda konstnärskap och professionella attityd, som orten Kalv har fått ett exempel på kultur när den fungerar som bäst: ett forum för rika, utmanande, inspirerande och perspektivöppnande upplevelser av främst ljudkonst, ofta kompletterat med bildkonst, dans och naturupplevelser i ett begränsat och finstämt sammanhang. Här möts lokalbefolkning, tonsättare, utövare, studenter, arrangörer, kritiker och andra tillresta i en fruktbar atmosfär där höga konstnärliga ambitioner utmanas av praktiska genomförandefrågor och varierande lyssnarreaktioner, där också den existentiella dimensionen har en plats.
På dagens konsert uruppförs och framförs Max Käcks musik i två verk. Det ena, som på danska bär namnet tilblivelser och uruppförandet av Kindaholmsparafrasen. Det senare, som den i bygden vet med sig, är inte bara ytterligare tillägg i Käcks musikaliska gärning, utan även en kommentar och reflektion över en plats, över musikens hemligheter och därigenom en inbjudan för den lyssnande.
Tonsättaren John Cage sade en gång att ”Everything we do is done by invitation. That invitation comes from oneself or from another person”. Max Käck bjöd en gång in konstmusiken till Kalv, måhända var det då ingen som hade – i egentlig mening – efterfrågat den. Denna festival, 2022, har vi bjudit Käck åter till kyrkan i Kalv, och förhållandet är på så vis omvänt. Och musiken slår emot oss som ett möjligt svar på våra existentiella frågor.
