MENU CLOSE

Clara Iannotta

De flesta uppfattar musiken som ett auditivt fenomen, något man i första hand tar in via örat. För den italienska tonsättaren Clara Iannotta (f.1983) är det visuella – det vi ser – lika viktigt i perceptionen av ett konstverk, där den faktiska ljudproduktionen får samma betydelse som ljudet självt. Likt en koreograf regisserar hon med minutiös skärpa instrumentalisternas gestik, vars fysiska teatralitet blir ett nödvändigt komplement till de intimt svaga, ofta instabila klangvärldarna.

Under uppväxten i Rom saknades på pappans inrådan helt leksaker, och Clara Iannotta började därför tidigt att bygga sina egna objekt. Detta har i hennes skapande bidragit till ett ointresse för det självklara, såsom ”normala ljud”, speglat i det intensiva preparerandet av instrument. Från början var siktet inställt på en karriär som flöjtist, men efter att ha blivit mer eller mindre ”tvingad” att komponera av harmoniläraren på Santa Cecilia-konservatoriet insåg Clara Iannotta sitt kall i livet. Studierna har sedan tagit henne över hela världen; via Milano, Paris (Conservatoire national supérieur och IRCAM) och Harvard University har resan slutligen landat i Berlin, där hon år 2013 även deltog i det välkända Berliner Künstlerprogramm des DAAD. Sedan 2014 är Clara Iannotta konstnärlig ledare för Bludenzer Tage Zertgemässer Musik, den högt ansedda österrikiska festivalen för ny musik. I och med hennes tillträdande på posten har representationen av kvinnliga tonsättare ökat markant, troligen tack vare den noggranna research som föregår urvalsprocessen liksom deltagarnas frihet i programsättningen.

Som person säger sig Clara Iannotta vara ett ”kontrollfreak” med önskan om ordning och precision, där minsta detalj kan övergå i besatthet. I musiken dras hon istället till det ofullkomliga, smutsen och allt det vi inte kan styra över, resulterande i ”a perfect imperfection”. Att komponera beskriver Clara Iannotta som ett inre utforskande av en själv och de allra djupaste tankarna – ofta handlar det om saker man ogärna vill ta itu med. Det är en smärtsam process, under vilken många tårar faller, men som på intet sätt skymmer kärleken till arbetet, det som trots allt hjälper henne att ”deal with life”.

Omsorgen om de små tingen och den utvidgade ljudvärld som därmed uppstår illustreras inte minst i Clara Iannottas fyra stråkkvartetter – instrumentgruppen som har en särskild plats i hennes samlade produktion. Alltifrån de intensivt brusande glissandona i Dead Wasps in the Jam-jar (2017-18) till den atmosfäriskt sköra klangmassan som genomsyrar senaste verket You crawl over seas of granite (2019-20) framkallar ett ständigt vibrerande tonuniversum som aldrig upphör att fascinera.

Fredrica Roos