Marianthi Papalexandri-Alexandri

Duo
för motor och ljudpaneler

Kontakt
för motorer, handgjorda metallstift, skumbräda och glasnålar

Duo [uruppförande]
för människa och maskin

Hidden Mother framför scenisk musik och integrerar ljudritualer och performancekonst i sina föreställningar. Instrumentariet utgörs främst av diverse ljudobjekt. I en föreställning med Hidden Mother är helheten större än delarna och alla rörelser är noggrant koreograferade. Inspirerade av mystik, vetenskap och psykologi, skapar Hidden Mother ett flöde av ljud och bild som öppnar upp fantasin. Publiken både vaggas och ruskas om – och gränsen av bekvämlighet överskrids. Hidden Mother föredrar att uppträda i mindre lokaler, så att de har nära till publiken. Publiken är snarare deltagare än åskådare.  

Hidden Mother grundades 2010 och har medverkat på bl a Ruhtriennale (Ty),Transart (It), UNM Festival (Sv),AterTeater (It), Halle 6 München (Ty), Klusterfestivalen (Sv),Vindöga festival (Sv) och Sound of Stockholm (Sv). Hidden Mother var ensemble in residence för Samtida Musiks konsertserie ”Min Granne Tonsättaren” 2018/2019.  

Marianthi Papalexandri-Alexandri har under snart 20 år utforskat en installationsliknande musik i gränslandet mellan det mekaniska, det sensibla och det elektroniska. Med sin säregna musik har hon varit del av en musikmiljö som lika självklart tar plats i utställning- som konsertlokal, och där gränsdragning mellan konst och ljud kanske aldrig varit mer oväsentlig. I Kalv har vi glädjen att få ta del av en tre delad exposé av hennes musik. 

I Duo för motor och ljudpaneler, en platsspecifik performativ installation (beställd av Hidden Mother och Statens Kulturråd med premiär på Vindögafestivalen, Sandviken, Sverige), har varje musiker en skumbräda (resonator) löst säkrad och ansluten med garn till en hartsad motorstyrd mekanism för att skapa friktion. Ytan – i detta fall en rektangulär kartongbit – fungerar som membran, instrument och resonator samtidigt. Ljuden genereras av det långsamma hartsade hjulet medan musikern roterar runt motormekanismen och skapar en cirkel. Utövaren kan påverka ljudet genom att kontrollera spänningen i garnet eller genom att rotera och applicera kraft på olika punkter i resonatorn. Med detta stycke vill Papalexandri skapa ett utrymme där musiker kan dela och interagera med ett nytt mekaniskt instrument, samtidigt som man utforskar en dynamisk spatialisering (rumsgestaltning) där människan fungerar som en mekanism, som urverk (precision, noggrannhet, dynamisk kontroll). Musikern ombeds att vara känslig för det akustiska och fysiska rummet; lyssna till de mikroskopiska ljuden; utveckla en nära intimitet av delad musikupplevelse; svara på, införliva och till och med slutföra varandras handlingar och rörelser. Längden på strängen som går genom skumbrädan kan bestämmas av den aktuella storleken och dimensionen på ett visst objekt eller utrymme.  

Kontakt utforskar mikroljuden i material genom fysisk interaktion för att skapa minimala men ganska komplexa organiska ljud och texturer. Den bygger på tanken om enkelhet som leder till komplexa beteenden. I det här stycket uppmärksammar Papalexandri tanken på att ”programmera” material. Ljuden produceras när vissa motordrivna flexibla ”tentakler” kommer i kontakt med rörliga metallstift, som kan sättas in och tas bort av musikerna, det är ett instrument som kräver ständig inställning (och övervakning). Ljuden växer fram genom musikerns noggranna och inkännande rörelser, lyssnande och interaktionen maskin och människa emellan är tänkt att likna ett helt mänskligt interagerande. 

Skumbrädan används här både som en resonator (givare) och som ett idealiskt material för att hålla fast metallstiften. Musikparametrar som rytm, tonhöjd och klang bestäms av det sätt på vilket materialet beter (och blir manipulerat). Kontakt exemplifierar Papalexandris intresse för hur särskilda mekanismer kan avslöja dolda möjligheter i ljud. Hon väljer sina material noggrant. Ofta har de en organisk karaktär och ett beteende så att de inte låter rent mekaniska. Genom enkla men sofistikerade metoder kan hon ” sträcka ut ” grundprincipen för hur ljud produceras och hur vi utforskar dess plats i rummet.

Duo för människa och maskin är ett utforskande av interaktion mellan det kinetiska (rörelsen), det visuella och det ljudande. Stycket skapar en situation där kompositionen framgår av interaktionen mellan musikern och det kinetiska systemet, i en konstant process för att få – men även förlora – kontroll. Verket frågar sig hur en installation eller ett rörligt objekt kan uppstå ur en komposition och vice versa. En installation ger den som interagerar (i detta fall musikern) möjlighet att växla mellan att vara en ljudkälla, kinetiskt element och en del av rummet. Den utforskar också idén att dela ett instrument och göra ljud på ett kollektivt sätt: en form av ”samhörighet” där ansvar och delaktighet delas. Med detta verk utmanar Papalexandri uppfattningen om vad en musiker är och utforskar nya relationer mellan mänsklig och icke-mänsklig del i skapandet av ljud.  

Hidden Mother är inbjudna som en del av projektet Borduner och Scenkonst i Kalv, ett projekt som stöds av Statens Musikverk och Västragötalandsregionen.

Photo © Hidden Mother

hiddenmother.se